Få ingredienser i kosmetika har fått så dåligt rykte som parabener – och få har blivit så grundligt missförstådda. De har stämplats som hormonstörande, cancerorsakande och farliga, och lanserats som ett skäl att undvika hela produktkategorier. Men vad säger forskningen egentligen? Och vad säger regelverket?

Vad är parabener?

Parabener är en grupp syntetiska konserveringsmedel som används för att förhindra att bakterier, mögel och jäst växer i kosmetiska produkter. De har använts sedan 1920-talet och förekommer i allt från ansiktskrämer till schampon och tandkräm. Vanliga varianter är metylparaben, etylparaben, propylparaben och butylparaben.

Parabener förekommer också naturligt – i till exempel blåbär och morötter – men det är de syntetiska varianterna i kosmetika som skapat debatt.

Oron som uppstod – och vad den egentligen grundade sig på

Diskussionen tog fart på allvar 2004 när en brittisk studie hittade parabelrester i bröstcancervävnad. Studien skapade rubriker världen över, men hade ett grundläggande metodproblem: den saknade en kontrollgrupp med frisk vävnad. Det gick alltså inte att dra slutsatsen att parabener orsakade cancer, bara att de existerade i vävnaden – vilket de troligen gör hos de flesta människor.

Till detta kom att parabener har svag östrogenpåverkan. Det stämmer, men den är dramatiskt lägre än naturligt östrogen. SCCS (Scientific Committee on Consumer Safety), EU:s vetenskapliga expertkommitté för konsumentsäkerhet, har bedömt att parabelns östrogena aktivitet är så låg att den inte utgör en risk vid normal kosmetisk användning.

Vad EU faktiskt har beslutat

EU:s kosmetikaförordning (EG nr 1223/2009) är ett av världens striktaste regelverk för kosmetika. Den reglerar vilka parabener som är tillåtna, i vilka koncentrationer och i vilka produkttyper.

Propylparaben och butylparaben är fortfarande tillåtna, men med begränsningar: de får inte användas i produkter för barn under tre år och den tillåtna koncentrationen är sänkt. Isopropylparaben, isobutylparaben, fenylparaben, benzylparaben och pentylparaben är förbjudna i kosmetika inom EU – inte för att de bevisats farliga, utan för att det saknades tillräcklig data för att garantera deras säkerhet.

Metylparaben och etylparaben är fortfarande tillåtna utan några åldersbegränsningar, efter att SCCS bedömt dem som säkra vid de koncentrationer som används i kosmetika.

Paradoxen: konservering skyddar konsumenten

Här uppstår en ironi som sällan diskuteras i debatten kring